Blandade upplevelser och observationer

Då det var en viss osäkerhet gällande min geografiska positionering kan vi väl för ordningens skull börja med att avslöja den. Jag står just nu och vallar skidor i ett garage i UBC’s logi i gamla Vancouver. Då något boende inte stod att finna i Revelstoke på lördagsnatten så valde jag att tigga till mig en skjuts tillbaks till storstaden med svenska maffian efter skiddagen.

Vidare kan väl bara konstateras att, ”ja, det snöade, det blev puder!”. Detta var kanske lite väl tort för att komma från en puderknarkare som undertecknad så låt oss ta en lite mera beskrivande historia. Precis som väntat var vi inte ensamma utan fick dela på berget tillsammans med ungefär halva befokningen längst Amerikas nordvästkust. Även om de har en ganska god kapacitet i Whistler och Blackcomb så kan man säga att det utan problem märktes att det var första lediga dagen på springbrake och dessutom lördag. Och puderdag. Första delen av dagen bestod således mest i att stå i liftköer. Och då jag dessutom inte alls hittade nått bra flow i min åkning var jag föga nöjd. Man skulle kunna säga att jag var på ett ganska trist humör. Dock så skulle allt detta ändras i slutet av dagen. Som sista åk tog sig jag, Emil och Jacob upp för den legendariska Symphonyliften och hajkade sedan upp för en brant för att komma upp på en viss bergskam. En bergskam som tydligen skulle innehålla något av den bästa åkningen Whistler har att erbjuda. Själva klättringen tog säkert en halvtimme och var ganska jobbig. Därefter var den en kort åkning längs kammen och sedan en kort klättring till. Vid det laget hade vi blivit av med de flesta av de andra som hade klättrat upp, de var ganska många, som åkte ner tidigare längs kammen. När vi hade kommit fram till vår destination så gällde det att snabbt få på skidorna för att komma ner före de modiga få som trots allt hade tagit sig ända till vår plats.

Sedan började det. Då jag inte hade nått batteri i GoPro’n och vi inte hade tid att stanna och ta några bilder så får jag försöka måla en så bra bild som möjligt. Vi visste att det skulle vara ganska mycket och bra snö men vi hade fan ingen aning om vad som väntade. Vi satte av över kammen och i första svängen drunknade man i puder. Den långsamma, nästan svävande känslan som bara infinner sig när man kör riktigt djup pudersnö. Man liksom flyter fram, flyger fram. Trots att det var ganska brant så kommer man aldrig upp i nån jobbig fart utan kan bara åka precis där man vill. Ut för en liten hängdriva, trycka till ett hopp, flyga några meter och sen bara landa mjukt i snön igen. Känslan går knappt att beskriva. När vi hade kommit ner efter bara någon minut så var vi alla trötta, både mentalt och fysiskt men totalt lyriska. Euforiska. Vi hann precis med sista liften upp och efter det bestämde vi oss för att kalla det en dag. Vi visste att vi inte skulle kunna toppa det åket och det var lika bra att sluta när det var som bäst.

Posörer i puder

Väl i Vancouver idag tog jag en riktigt lång promenad och bara njöt av friheten. Friheten ja… Som sägs i Easy Rider, den skrämmer folk. Det kan vara den mest kraftfulla drog som finns men den är också skrämmande. För att uppnå den måste man ge upp mycket, framförallt trygghet. Men friheten är det värt! Så njutandes av friheten spatserade jag runt och studerade omgivningarna runt UBC. Det jag fann var följande:

-  En snubbe som helt missförstått användningsområdet för gåstavar. Tyvärr hann jag inte få upp kameran i tid för att dokumentera detta.

Ibland räcker det inte med att låsa fast cykeln i BC

Om du vill ha ditt gräs klippt eller bara ett udda jobb så är Jim din man!

Hästar går före alla i parkerna i BC

I BC kan du få din BMW med 6 liters V12a!

I BC använder man kvalitets betong till sina byggnader

   Nu blir det till att återgå till vaxandet. Skidorna måste vara i bra trim till roadtripen till Revelstoke på tisdag. Tack och hej, leverpastej!